<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>जिज्ञासा</title>
	<atom:link href="https://revoscience.com/np/category/curiosity/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://revoscience.com/np</link>
	<description>रिभोसाइन्स डटकम</description>
	<lastBuildDate>Tue, 26 May 2026 04:12:39 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>

<image>
	<url>https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2022/09/cropped-revoscience-logo-32x32.jpeg</url>
	<title>जिज्ञासा</title>
	<link>https://revoscience.com/np</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>ठोस पदार्थमा ‘स्मृति’को नयाँ व्याख्या</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2026/05/26/31183/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2026/05/26/31183/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 May 2026 04:12:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=31183</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-10.webp" width="768" height="0" title="" alt="" /></div><div><p>ओसाएका, जापान,  जेठ १२ । धेरै ठोस पदार्थहरूले आफ्नो विगतलाई “सम्झन्छन्”। धातु तन्किएपछि, तताएपछि वा चिस्याएपछि फरक प्रतिक्रिया दिन सक्छ। यस्तै इतिहास-निर्भर व्यवहारमा आधारित सामग्रीलाई स्मृति सामग्री भनिन्छ। यो घटना, जसलाई हिस्टरिसिस भनिन्छ, स्मृति उपकरण, ऊर्जा रूपान्तरण सामग्री र टिकाउ संरचनात्मक सामग्रीजस्ता प्रविधिहरूमा केन्द्रीय मानिन्छ। तर हिस्टरिसिसले लामो समयदेखि उष्मागतिकीमा समस्या खडा गरेको छ। परम्परागत सोच [&#8230;]</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2026/05/26/31183/">ठोस पदार्थमा ‘स्मृति’को नयाँ व्याख्या</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2026/05/26/31183/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-10.webp" length="" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-10.webp" width="768" height="0" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[<!-- wp:image {"width":"731px","height":"auto","aspectRatio":"1.5007378889958294","sizeSlug":"large"} -->
<figure class="wp-block-image size-large is-resized"><img src="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-10.webp" alt="" style="aspect-ratio:1.5007378889958294;width:731px;height:auto"/><figcaption class="wp-element-caption"><em>इनपुट चर <math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML"><mrow><mi>X</mi></mrow></math> लाई <math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML"><mrow><mi>X</mi><mn>0</mn><mo>→</mo><mi>X</mi><mn>1</mn><mo>→</mo><mi>X</mi><mn>0</mn></mrow></math> मा परिवर्तन गर्दा, प्रणालीको प्रतिक्रिया <math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML"><mrow><mi>Y</mi></mrow></math> यसरी परिवर्तन हुन्छ: <math xmlns="http://www.w3.org/1998/Math/MathML"><mrow><mi>A</mi><mo>→</mo><mi>B</mi><mo>→</mo><mi>C</mi><mo>→</mo><mi>D</mi><mo>→</mo><mi>A</mi></mrow></math></em></figcaption></figure>
<!-- /wp:image -->

<!-- wp:paragraph -->
<p><strong>ओसाएका, जापान,  जेठ १२ ।</strong> धेरै ठोस पदार्थहरूले आफ्नो विगतलाई “सम्झन्छन्”। धातु तन्किएपछि, तताएपछि वा चिस्याएपछि फरक प्रतिक्रिया दिन सक्छ। यस्तै इतिहास-निर्भर व्यवहारमा आधारित सामग्रीलाई स्मृति सामग्री भनिन्छ। यो घटना, जसलाई हिस्टरिसिस भनिन्छ, स्मृति उपकरण, ऊर्जा रूपान्तरण सामग्री र टिकाउ संरचनात्मक सामग्रीजस्ता प्रविधिहरूमा केन्द्रीय मानिन्छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>तर हिस्टरिसिसले लामो समयदेखि उष्मागतिकीमा समस्या खडा गरेको छ। परम्परागत सोच अनुसार, पदार्थको अवस्था तापक्रम वा आयतनजस्ता चरले वर्णन गर्न सकिनुपर्छ। तर ठोसमा समान तापक्रम र आयतन भए पनि विगतमा कसरी व्यवहार गरिएको थियो भन्ने आधारमा गुण फरक हुन सक्छ। यही कारण हिस्टरिसिसलाई प्रायः असन्तुलन घटना मानिएको थियो।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>ओसाका विश्वविद्यालयका प्राध्यापक कोउन शिराईले ठोसमा हिस्टरिसिसलाई उष्मागतिकीय रूपमा वर्णन गर्न सकिने देखाएका छन् । उनले भने, "ठोसको अवस्था परिभाषित गर्न आवश्यक चरहरूलाई पुनर्विचार गरिन्छ।"</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>अन्तर्राष्ट्रिय जर्नल अफ थर्मोफिजिक्समा प्रकाशित अध्ययनले तापक्रम र आयतन मात्र पर्याप्त नभएको तर्क गर्छ। ठोसको पूर्ण अवस्था यसको परमाणु संरचना, सबै परमाणुहरूको समय 'औसत' सित स्थान समावेश गर्नुपर्छ। यसले देखाउँछ इतिहास-निर्भरता उष्मागतिकी असफल भएको होइन, बरु केही आवश्यक चरहरू बेवास्ता गरिएको हो।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>शिराईले सामान्य हिस्टरिसिसलाई&nbsp;'इनपुट&nbsp;एक्स' र प्रतिक्रिया 'वाइ'&nbsp;बीचको लूपको रूपमा वर्णन गरिन्छ भन्ने धारणा अपूर्ण भएको बताए। लूप त कार्नोट चक्रजस्ता प्रतिवर्ती प्रक्रियामा पनि देखिन्छ। मुख्य कुरा भनेको अर्को लुकेको चर 'जेठ' चक्रमा परिवर्तन हुन्छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>अध्ययनले यो लुकेको चरलाई ठोसको परमाणु संरचना भनेर पहिचान गरेको छ। दोष, विस्थापन, काँच संरचना वा अन्य सूक्ष्म संरचनाहरू निश्चित समयसम्म स्थिर रहन सक्छन् र गुणमा प्रभाव पार्छन्। यी संरचनाहरू विगतको मात्र निशान होइनन्; तिनीहरूलाई सन्तुलन अवस्था मान्न सकिन्छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>यस दृष्टिकोणले ठोस र ग्यासबीचको भिन्नता पनि स्पष्ट गर्छ। ग्यासमा थोरै चर पर्याप्त हुन्छ, तर ठोसमा ऊर्जा विस्तृत संरचनामा निर्भर हुन्छ। त्यसैले ठोसको उष्मागतिको&nbsp;वर्णनमा परमाणु अवस्थाहरूलाई समावेश गर्नुपर्छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>यो कामले प्रत्येक हिस्टरिसिस लूपको लागि सरल सूत्र दिएको छैन। तर यसले आधारभूत बिन्दु स्थापित गरेको छ,&nbsp; यदि परमाणु संरचना समावेश छन् भने त्यसले&nbsp;हिस्टरिसिसलाई उष्मागतिक चर प्रयोग गरेर वर्णन गर्न सकिन्छ ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>इन्जिनियरिङमा हिस्टरिसिस व्यापक रूपमा प्रयोग हुने भएकाले भविष्यमा स्मृति सामग्री, ऊर्जा रूपान्तरण प्रणाली र अन्य ठोस-आधारित प्रविधिमा अनुसन्धानलाई आधार दिन सक्छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>“इतिहास-निर्भरता प्रायः ठोसलाई सन्तुलन उष्मागतिकीबाहिरको प्रमाण मानिएको छ,” प्रोफेसर शिराईले भने, “यो अध्ययनले समस्या उष्मागतिकीमा होइन, तर ठोसको अवस्था कसरी परिभाषित गर्छौं&nbsp;।”</p>
<!-- /wp:paragraph -->]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-10.webp" width="768" height="0" />
	</item>
		<item>
		<title>&#8216;मार्कर बल&#8217; विद्युतीय लाइनमा किन राखिन्छ? यस्ता छन् कारण:</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/10/08/28510/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/10/08/28510/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 08 Oct 2025 13:20:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=28510</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/10/marker-ball-768x576.webp" width="768" height="576" title="" alt="" /></div><div><p>उच्च भोल्टेजको विद्युत लाइनहरूमा गोलाकार वस्तुहरू (मार्कर बलहरू) राखेको पक्कै देख्नु भएको छ होला।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/10/08/28510/">&#8216;मार्कर बल&#8217; विद्युतीय लाइनमा किन राखिन्छ? यस्ता छन् कारण:</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/10/08/28510/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/10/marker-ball.webp" length="95630" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/10/marker-ball-768x576.webp" width="768" height="576" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/10/marker-ball-768x576.webp" width="768" height="576" />
	</item>
		<item>
		<title>नयाँ वैज्ञानिक अध्ययनले अस्ट्रेलियाली आदिवासीहरूको आगमन समय ५० हजार देखियो</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/08/31/27920/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/08/31/27920/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 31 Aug 2025 11:04:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<category><![CDATA[फिचर]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=27920</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/australia-colonize.webp" width="640" height="640" title="" alt="" /></div><div><p>अस्ट्रेलियाली आदिवासी संस्कृति मानव सभ्यताको सबैभन्दा पुरानो निरन्तर जीवित संस्कृतिमध्ये एक मानिन्छ। </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/08/31/27920/">नयाँ वैज्ञानिक अध्ययनले अस्ट्रेलियाली आदिवासीहरूको आगमन समय ५० हजार देखियो</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/08/31/27920/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/australia-colonize.webp" length="124774" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/australia-colonize.webp" width="640" height="640" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/australia-colonize.webp" width="640" height="640" />
	</item>
		<item>
		<title>इएसए र जाक्सा मिलेर &#8216;एपोफिस&#8217; क्षुद्रग्रह मिशनतर्फ सहकार्यको तयारी</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/08/27/27826/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/08/27/27826/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 27 Aug 2025 16:42:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=27826</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/Asteroid_Apophis_pillars-768x431.webp" width="768" height="431" title="" alt="" /></div><div><p>सेल्स/टोकियो,  १० भदौ। युरोपेली अन्तरिक्ष संस्था ( इएसए ) र जापान अन्तरिक्ष अन्वेषण संस्था (जाक्सा) ले सन् २०२९ मा पृथ्वीको अत्यन्त नजिकबाट सुरक्षित तर ऐतिहासिक रूपमा हुने एपोफिस क्षुद्रग्रहको उडान अवलोकन गर्न प्रस्ताव गरिएको र्‍यापिड एपोफिस मिसन फर स्पेश सेफ्टी (आरएएमएसइएस)मा सहकार्यको तयारी अघि बढाएका छन्।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/08/27/27826/">इएसए र जाक्सा मिलेर &#8216;एपोफिस&#8217; क्षुद्रग्रह मिशनतर्फ सहकार्यको तयारी</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/08/27/27826/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/Asteroid_Apophis_pillars.webp" length="40854" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/Asteroid_Apophis_pillars-768x431.webp" width="768" height="431" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/08/Asteroid_Apophis_pillars-768x431.webp" width="768" height="431" />
	</item>
		<item>
		<title>जीवनको अर्थबारे मनोविज्ञान र दर्शनमा नयाँ मोडल: वासेदा विश्वविद्यालय</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/07/27/27295/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/07/27/27295/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Jul 2025 11:38:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<category><![CDATA[शिक्षा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=27295</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/07/waseda-new-meaning-of-life.webp" width="700" height="394" title="" alt="" /></div><div><p>टोकियो, जापान — जीवनमा अर्थको अनुभूति कसरी हुन्छ भन्ने विषयमा मनोविज्ञान, दर्शनशास्त्र तथा शरीर अनुभवका गहिरा अध्ययनहरू लामो समयदेखि चल्दै आएका छन्।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/07/27/27295/">जीवनको अर्थबारे मनोविज्ञान र दर्शनमा नयाँ मोडल: वासेदा विश्वविद्यालय</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/07/27/27295/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/07/waseda-new-meaning-of-life.webp" length="43156" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/07/waseda-new-meaning-of-life.webp" width="700" height="394" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/07/waseda-new-meaning-of-life.webp" width="700" height="394" />
	</item>
		<item>
		<title>नयाँ अनुसन्धान : चलाख मानिसहरूको निर्णय क्षमता राम्रो हुने</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/06/27/26882/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/06/27/26882/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Jun 2025 12:00:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[स्वास्थ्य]]></category>
		<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=26882</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/06/IQ-test-768x601.webp" width="768" height="601" title="" alt="" /></div><div><p>युनिभर्सिटी अफ बाथको स्कूल अफ म्यानेजमेन्टका एक नयाँ अध्ययनले उच्च बुद्धिमत्ता (आइक्यु) भएका व्यक्तिहरूले बढी यथार्थ परक भविष्यवाणी गर्ने गरेको पत्ता लगाएको छ ।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/06/27/26882/">नयाँ अनुसन्धान : चलाख मानिसहरूको निर्णय क्षमता राम्रो हुने</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/06/27/26882/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/06/IQ-test.webp" length="145744" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/06/IQ-test-768x601.webp" width="768" height="601" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/06/IQ-test-768x601.webp" width="768" height="601" />
	</item>
		<item>
		<title>फिबोनाची अनुक्रम के हो?</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2023/06/20/23405/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2023/06/20/23405/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 Jun 2023 02:15:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[आवरण]]></category>
		<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=23405</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/phibonachi-768x576.jpg" width="768" height="576" title="" alt="" /></div><div><p>फिबोनाची अनुक्रमको रूपमा चिनिने पूर्णाङ्कहरूको एक शृङ्खला शून्यबाट सुरु हुन्छ, त्यसपछि एक, अर्को एक, र त्यसपछि सङ्ख्याहरूको एक शृङ्खला हुन्छ जुन बिस्तारै बढ्दै जान्छ।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2023/06/20/23405/">फिबोनाची अनुक्रम के हो?</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2023/06/20/23405/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/phibonachi.jpg" length="305107" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/phibonachi-768x576.jpg" width="768" height="576" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/phibonachi-768x576.jpg" width="768" height="576" />
	</item>
		<item>
		<title>के आर्टिफ़िसियल इन्टेलिजेन्स हाम्रो लागि खतरनाक छ?</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2023/06/08/23382/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2023/06/08/23382/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 08 Jun 2023 17:15:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[आवरण]]></category>
		<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=23382</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/ai-brain.png" width="539" height="267" title="" alt="" /></div><div><p>मनोविज्ञानमा इन्टेलिजेन्स अथवा "बुद्धिमत्ता" वा "बौद्धिकता" को अवधारणा आफैमा विवादास्पद छ।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2023/06/08/23382/">के आर्टिफ़िसियल इन्टेलिजेन्स हाम्रो लागि खतरनाक छ?</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2023/06/08/23382/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/ai-brain.png" length="162252" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/ai-brain.png" width="539" height="267" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/06/ai-brain.png" width="539" height="267" />
	</item>
		<item>
		<title>के एलियन अस्तित्वमा छन् ?</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2023/05/09/23297/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2023/05/09/23297/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[उपेन्द्र ढु‌गाना ]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 May 2023 12:01:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[आवरण]]></category>
		<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=23297</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/05/alien_stephen-leonardi-unsplash.jpg" width="448" height="299" title="" alt="" /></div><div><p>हाम्रो ब्रह्माण्ड विशाल छ । वैज्ञानिकहरूका अनुसार ब्रह्माण्ड १३.८ अरब वर्ष पुरानो मानिन्छन् । अदभूत कुरा ब्रह्माण्ड विस्तारित तथा गतिशील छन् ।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2023/05/09/23297/">के एलियन अस्तित्वमा छन् ?</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2023/05/09/23297/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/05/alien_stephen-leonardi-unsplash.jpg" length="30918" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/05/alien_stephen-leonardi-unsplash.jpg" width="448" height="299" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2023/05/alien_stephen-leonardi-unsplash.jpg" width="448" height="299" />
	</item>
		<item>
		<title>एउटा मानवसँग अर्को कति फरक छ</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2021/07/20/22350/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2021/07/20/22350/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 Jul 2021 05:28:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[आवरण]]></category>
		<category><![CDATA[जिज्ञासा]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=22350</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2021/07/human-difference-768x512.jpg" width="768" height="512" title="" alt="" /></div><div><p>लामो समयदेखि रहस्यको रुपमा रहेको यो प्रश्नको समाधान गर्न वैज्ञानिकहरुले प्रयास गरेका छन् । </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2021/07/20/22350/">एउटा मानवसँग अर्को कति फरक छ</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2021/07/20/22350/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2021/07/human-difference.jpg" length="131329" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2021/07/human-difference-768x512.jpg" width="768" height="512" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2021/07/human-difference-768x512.jpg" width="768" height="512" />
	</item>
	</channel>
</rss>
