<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>संस्कृति</title>
	<atom:link href="https://revoscience.com/np/category/culture/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://revoscience.com/np</link>
	<description>रिभोसाइन्स डटकम</description>
	<lastBuildDate>Tue, 26 May 2026 03:27:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.0</generator>

<image>
	<url>https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2022/09/cropped-revoscience-logo-32x32.jpeg</url>
	<title>संस्कृति</title>
	<link>https://revoscience.com/np</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>दक्षिण भारतको पुरानो खेल &#8216;पलङ्गुजी&#8217; पुनर्जीवित गर्ने प्रयास</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2026/05/26/31180/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2026/05/26/31180/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 May 2026 03:27:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=31180</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-9.webp" width="768" height="0" title="चेन्नई, भारत, जेठ १२ । दक्षिण भारतको सांस्कृतिक परम्परामा गहिरो जरा गाडेको पलङ्गुजी नामक पुरानो बोर्ड खेल अहिले पुनर्जीवित गर्ने प्रयास भइरहेको छ। " alt="" /></div><div><p>चेन्नई, भारत, जेठ १२ । दक्षिण भारतको सांस्कृतिक परम्परामा गहिरो जरा गाडेको पलङ्गुजी नामक पुरानो बोर्ड खेल अहिले पुनर्जीवित गर्ने प्रयास भइरहेको छ। </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2026/05/26/31180/">दक्षिण भारतको पुरानो खेल &#8216;पलङ्गुजी&#8217; पुनर्जीवित गर्ने प्रयास</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2026/05/26/31180/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-9.webp" length="" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-9.webp" width="768" height="0" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title>चेन्नई, भारत, जेठ १२ । दक्षिण भारतको सांस्कृतिक परम्परामा गहिरो जरा गाडेको पलङ्गुजी नामक पुरानो बोर्ड खेल अहिले पुनर्जीवित गर्ने प्रयास भइरहेको छ। </media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[<!-- wp:image {"sizeSlug":"large"} -->
<figure class="wp-block-image size-large"><img src="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-9.webp" alt=""/></figure>
<!-- /wp:image -->

<!-- wp:paragraph -->
<p><strong>चेन्नई, भारत, जेठ १२ ।</strong>&nbsp;दक्षिण भारतको सांस्कृतिक परम्परामा गहिरो जरा गाडेको पलङ्गुजी नामक पुरानो बोर्ड खेल अहिले पुनर्जीवित गर्ने प्रयास भइरहेको छ। ग्रामीण समुदायमा विशेष गरी महिलाबिच लोकप्रिय यो खेल सहरी क्षेत्रमा भने हराउँदै गएको छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>यो खेल मन्कला परिवारको हिस्सा हो, जुन अफ्रिका र एसियामा व्यापक रूपमा पाइन्छ। खेल काठको बोर्डमा बनाइएका खाल्डाहरूमा सिप, इमलीका बीउ वा ढुंगाजस्ता साना वस्तु राखेर खेलिन्छ। दुई खेलाडी पालैपालो बीउहरू खाल्डामा राख्दै रणनीतिक रूपमा सङ्कलन गर्छन्। अंकगणितीय कौशल र स्थानिक सोच आवश्यक पर्ने यो खेलमा जित बीउहरूको सङ्ख्यामा निर्भर हुन्छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>इतिहासकारहरूका अनुसार, पलङ्गुजीको संरचना र सिप प्रयोग गर्ने परम्परा पूर्वी अफ्रिकाका खेलसँग मिल्दोजुल्दो छ, जसले यसलाई भारतीय महासागर व्यापार मार्ग हुँदै भारतमा आएको हुन सक्ने देखाउँछ। धनी परिवारहरूले चन्दनकाठ, हाँसको दाँत वा चाँदीबाट बनाइएका बोर्ड प्रयोग गर्थे भने ग्रामीण क्षेत्रमा बालुवा खनेर अस्थायी खाल्डा बनाएर खेल खेलिन्थ्यो।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>तामिलनाडु, कर्नाटक र आन्ध्र प्रदेशमा विभिन्न संस्करणहरू पाइन्छन्। परम्परागत रूपमा यो खेल शिवरात्रि वा रमजानजस्ता पर्वमा रातभर खेलिन्थ्यो। तर शहरीकरणसँगै यसको लोकप्रियता घट्दै गएको छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>संस्कृति संरक्षणमा संलग्न क्रीडा जस्ता संस्थाहरूले आधुनिक सेट उत्पादन गरेर विद्यालय र परिवारमा यो खेल पुनः परिचय गराउने प्रयास गरिरहेका छन्। समर्थकहरूका अनुसार, पलङ्गुजी केवल मनोरञ्जन मात्र नभई अंकगणित र हात-आँखा तालमेल सिकाउने शैक्षिक मूल्य पनि बोकेको छ।</p>
<!-- /wp:paragraph -->

<!-- wp:paragraph -->
<p>“पलङ्गुजी केवल खेल होइन, दक्षिण भारतीय सम्पदाको सांस्कृतिक प्रतीक हो,” चेन्नईस्थित एक अनुसन्धानकर्ताले भने, “यसको पुनर्जीवन तीव्र रूपमा आधुनिक हुँदै गएको समाजमा स्मृति र परम्परा जोगाउने प्रयास हो।”</p>
<!-- /wp:paragraph -->]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://www.revoscience.com/en/wp-content/uploads/2026/05/image-9.webp" width="768" height="0" />
	</item>
		<item>
		<title>चीनको ग्वाङ्झाउमा नेपाललाई ‘मोस्ट चार्मिङ टुरिज्म डेस्टिनेसन’ सम्मान</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2026/05/24/31162/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2026/05/24/31162/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 24 May 2026 15:00:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=31162</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/05/gaunzhau-768x512.webp" width="768" height="512" title="" alt="" /></div><div><p>बेइजिङ, जेठ १० । चीनको ग्वाङ्झाउमा आयोजित ग्वाङ्झाउ अन्तर्राष्ट्रिय ट्राभल फेयर (जीआईटीएफ) २०२६ मा नेपालले ‘मोस्ट चार्मिङ टुरिज्म डेस्टिनेसन’ सम्मान प्राप्त गरेको छ । </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2026/05/24/31162/">चीनको ग्वाङ्झाउमा नेपाललाई ‘मोस्ट चार्मिङ टुरिज्म डेस्टिनेसन’ सम्मान</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2026/05/24/31162/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/05/gaunzhau.webp" length="153252" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/05/gaunzhau-768x512.webp" width="768" height="512" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/05/gaunzhau-768x512.webp" width="768" height="512" />
	</item>
		<item>
		<title>काठमाडौंमा बाँसुरी निर्माण कार्यशाला सम्पन्न</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2026/03/31/30667/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2026/03/31/30667/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Mar 2026 17:01:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=30667</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/mulali-768x545.webp" width="768" height="545" title="" alt="" /></div><div><p>काठमाडौं, चैत १७ । नेवा: समुदायको परम्परागत बाँसुरीलाई आधुनिकतासँग जोड्ने उद्देश्यले राजधानीको ‘हङ्ग्री म्युजिसियन टेरेस’मा आज भव्य कार्यशाला सम्पन्न भएको छ। </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2026/03/31/30667/">काठमाडौंमा बाँसुरी निर्माण कार्यशाला सम्पन्न</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2026/03/31/30667/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/mulali.webp" length="140992" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/mulali-768x545.webp" width="768" height="545" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/mulali-768x545.webp" width="768" height="545" />
	</item>
		<item>
		<title>भक्तपुरमा क्यालेन्डर प्रदर्शनी हुने</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2026/03/26/30582/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2026/03/26/30582/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Mar 2026 04:20:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=30582</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/Calendar-Exihibtion-1-768x576.webp" width="768" height="576" title="" alt="" /></div><div><p>भक्तपुर, चैत १२ । नयाँ वर्ष २०८३ को अवसरमा भक्तपुरमा विशेष सांस्कृतिक कार्यक्रम आयोजना हुने भएको छ।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2026/03/26/30582/">भक्तपुरमा क्यालेन्डर प्रदर्शनी हुने</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2026/03/26/30582/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/Calendar-Exihibtion-1.webp" length="242758" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/Calendar-Exihibtion-1-768x576.webp" width="768" height="576" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/03/Calendar-Exihibtion-1-768x576.webp" width="768" height="576" />
	</item>
		<item>
		<title>सातौँ नेपाल कल्चरल इन्टरनेशनल फिल्म फेस्टिभल सम्पन्न, राष्ट्रिय–अन्तर्राष्ट्रिय चलचित्र सम्मानित</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2026/02/02/30257/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2026/02/02/30257/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Feb 2026 08:49:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=30257</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/02/nicff-768x482.webp" width="768" height="482" title="" alt="" /></div><div><p>काठमाडौँ, माघ १९। नेपाल संस्कृति तथा चलचित्र केन्द्रको आयोजनामा सातौँ नेपाल कल्चरल इन्टरनेशनल फिल्म फेस्टिभल (एनसिफ) २०२६ काठमाडौँमा सम्पन्न भएको छ। </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2026/02/02/30257/">सातौँ नेपाल कल्चरल इन्टरनेशनल फिल्म फेस्टिभल सम्पन्न, राष्ट्रिय–अन्तर्राष्ट्रिय चलचित्र सम्मानित</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2026/02/02/30257/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/02/nicff.webp" length="96574" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/02/nicff-768x482.webp" width="768" height="482" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/02/nicff-768x482.webp" width="768" height="482" />
	</item>
		<item>
		<title>सांस्कृतिक चलचित्र महोत्सव हुँदै, ३९ देशका ८५ चलचित्रहरु निशुल्क हेर्न पाईने</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2026/01/28/30210/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2026/01/28/30210/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Jan 2026 05:47:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=30210</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/01/NCIFF-2026-Event-Post-1920-x-1005-px.jpg-768x402.webp" width="768" height="402" title="" alt="" /></div><div><p>काठमाडौँ, माघ १४। नेपाल संस्कृति तथा चलचित्र केन्द्रको आयोजनामा ‘ नेपाल कल्चरल इन्टरनेशनल फिल्म फेस्टिभलको सातौँ संस्करण आयोजना हुने भएको छ । </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2026/01/28/30210/">सांस्कृतिक चलचित्र महोत्सव हुँदै, ३९ देशका ८५ चलचित्रहरु निशुल्क हेर्न पाईने</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2026/01/28/30210/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/01/NCIFF-2026-Event-Post-1920-x-1005-px.jpg.webp" length="47704" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/01/NCIFF-2026-Event-Post-1920-x-1005-px.jpg-768x402.webp" width="768" height="402" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2026/01/NCIFF-2026-Event-Post-1920-x-1005-px.jpg-768x402.webp" width="768" height="402" />
	</item>
		<item>
		<title>सबैभन्दा ठूलो धर्म मानव सेवा हो : अध्यक्ष ढकाल</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/11/07/29166/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/11/07/29166/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Nov 2025 00:45:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=29166</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/dhakal-purand-768x512.webp" width="768" height="512" title="" alt="" /></div><div><p>बागलुङ । नेपाल उद्योग वाणिज्य महासंघका अध्यक्ष चन्द्रप्रसाद ढकालले सबैभन्दा ठुलो धर्म मानव सेवा हो भन्दै धर्मसँग मानवीय सेवालाई जोडेर हेर्नुपर्ने बताएका छन्।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/11/07/29166/">सबैभन्दा ठूलो धर्म मानव सेवा हो : अध्यक्ष ढकाल</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/11/07/29166/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/dhakal-purand.webp" length="135202" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/dhakal-purand-768x512.webp" width="768" height="512" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/dhakal-purand-768x512.webp" width="768" height="512" />
	</item>
		<item>
		<title>५ करोड २० लाखमा गहनापोखरी पुनर्निर्माण सुरु</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/11/04/29079/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/11/04/29079/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 04 Nov 2025 11:02:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=29079</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/gahana-pokhari-768x576.webp" width="768" height="576" title="" alt="" /></div><div><p>काठमाडौँ । हाँडीगाउँस्थित ऐतिहासिक गहनापोखरीको पुनर्निर्माण कार्य औपचारिक रूपमा प्रारम्भ भएको छ। क्षमा पूजा सम्पन्न गर्दै सुरु गरिएको पुनर्निर्माण करिब ५ करोड २० लाख रुपैयाँ खर्च हुने भएको छ।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/11/04/29079/">५ करोड २० लाखमा गहनापोखरी पुनर्निर्माण सुरु</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/11/04/29079/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/gahana-pokhari.webp" length="293744" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/gahana-pokhari-768x576.webp" width="768" height="576" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/gahana-pokhari-768x576.webp" width="768" height="576" />
	</item>
		<item>
		<title>ललितपुर महानगरपालिका युनेस्कोको ‘संगीतको रचनात्मक शहर’ घोषित</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/11/02/28963/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/11/02/28963/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Nov 2025 05:06:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=28963</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/patan-laitpur-768x512.webp" width="768" height="512" title="" alt="" /></div><div><p>ललितपुर। ललितपुर महानगरपालिकालाई युनेस्कोले संगीतको रचनात्मक शहर (Creative City for Music) को रूपमा घोषणा गरेको छ।</p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/11/02/28963/">ललितपुर महानगरपालिका युनेस्कोको ‘संगीतको रचनात्मक शहर’ घोषित</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/11/02/28963/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/patan-laitpur.webp" length="272858" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/patan-laitpur-768x512.webp" width="768" height="512" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright>TESLIAN</media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/11/patan-laitpur-768x512.webp" width="768" height="512" />
	</item>
		<item>
		<title>जीवित देवी कुमारी, गणेश र भैरवको रथारोहण</title>
		<link>https://revoscience.com/np/2025/09/06/28096/</link>
					<comments>https://revoscience.com/np/2025/09/06/28096/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[रिभोसाइन्स]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 06 Sep 2025 16:44:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[संस्कृति]]></category>
		<category><![CDATA[तस्बिर]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://revoscience.com/np/?p=28096</guid>

					<description><![CDATA[<div style="margin: 5px 5% 10px 5%;"><img src="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/09/kumari-768x537.webp" width="768" height="537" title="" alt="" /></div><div><p>काठमाडौं, भदौ २१ — काठमाडौं उपत्यकामा प्राचीन सांस्कृतिक पर्व इन्द्र जात्राको अवसरमा जीवित देवी कुमारीको रथारोहण सुरुवात भएको छ। </p>
<p>The post <a rel="nofollow" href="https://revoscience.com/np/2025/09/06/28096/">जीवित देवी कुमारी, गणेश र भैरवको रथारोहण</a> first appeared on</p>
</div>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://revoscience.com/np/2025/09/06/28096/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
		<enclosure url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/09/kumari.webp" length="111748" type="image/jpg" />
<media:content xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/09/kumari-768x537.webp" width="768" height="537" medium="image" type="image/jpeg">
	<media:copyright></media:copyright>
	<media:title></media:title>
	<media:description type="html"><![CDATA[]]></media:description>
</media:content>
<media:thumbnail xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" url="https://revoscience.com/np/wp-content/uploads/2025/09/kumari-768x537.webp" width="768" height="537" />
	</item>
	</channel>
</rss>
